Aviga ränder

Det blev lite garn över från experimentet med randigt garn. Då brukar telefonfodral få födas. Häromveckan susade jag förbi en sida på nätet där det randiga garnet hade fått bestämma om det skulle få bli räta eller aviga maskor. Färgbyte betydde byte av maska. Sånt måste testas. Och efter mycket testande kom jag fram till följande:

• Ljusgrå betyder räta maskor och mörkgrå betyder således aviga. Är ni med så långt?

• För att få snygga färgövergångar stickas det mörkgrå garnet med räta maskor ett helt varv innan det byter till aviga maskor (och jag som sa dom skulle vara aviga).

• För att nästa färgövergång, från mörkt till ljust, skall bli bra byter man till räta maskor så fort det ljusgrå dyker upp vid stickan. Det blir då lite fler räta varv. 

• Garnet behöver ha ganska långa slingor i samma färg, helst över två varv runt arbetet. I detta fall 32 maskor på rundsticka.

Det här betyder att man kan laga roliga sockor med slät botten och lite gråvallar på ovansidan och på skaftet. Jag återkommer om det föds sådana.

Färgslattar

 

En stackars bortglömd vit härva behövde hjälp. Vi lekte tillsammans, härvan och jag. Den ville bada, men kunde inte bestämma sig i vilken färg. Det fick bli flera.

För att njuta fullt ut av färgningen behöver utrustningen vara bekväm. Som underlag har jag en skobricka i plast. Färglösningarna sätter jag i enliters yoghurtburkar. En samling udda teskedar får vara med och röra om. Ett förkläde får skydda mot retsamma färgprickar som kan uppstå då ivern överstiger försiktigheten. Det gynnar skaparlustan att få bli lite ivrig. Det gynnar husfriden att städa upp efter sig.

Lillhärvan fick bli en virvel. Mängden garn och färgerna antyder att den vill bli nåt i barnstorlek. Den har inte bestämt sig ännu.

Raka rör

Av färgarexperimentet i detta inlägg stickades sockor till maken med stora fötter och ett önskemål om kort skaft.

När man experimenterar ska man göra det ordentligt så jag upprepade försöket med 'afterthought heel' men nu utan instickad tråd. En helrak socka så lång man vill ha den. Bra TV-stickning. Sedan bara ett litet klipp och maskorna för hälen plockas upp.

Sedan stickas hälen som en tå, med minskningar i båda sidorna vartannat varv.

 De sista 16 maskorna sys ihop med 'Kitchener stitch'.

Då blir hälen randig på samma sätt som foten och det tycker jag är snyggt. Ett retsamt hål uppstod i upptagningen. Nu vet jag det och kan justera nästa gång.

Kärlek är att hålla makens fötter lagom varma.

Att färga en åtta

Randigt garn har funnits på önskelistan. Gärna lite bredare ränder. I Gail Callahans bok 'Hand dyeing yarn and fleece' hittade jag ett tips om att härva runt parkeringsmätare för att få jääättelånga varv. Gail menade att man kanske kan gå ut och linda garnet då det inte är rusningstid. Hon bor alltså i en annan värld än min. I byn är det sällan rusningstid och parkeringsmätare har vi inte heller. Men jag fattade galoppen. Det ska vara lååånga varv.

Min underbara färgarvän har länge pratat om åttor. Att det borde funka att linda garnet runt dubbla stolar som i en åtta och vika dubbelt och nysta det från nystkronan.  Hm... Jag har framför mig sett en kollapsad nystkrona och ett fantastiskt trassel. För den som vill bekanta sig med orden nystmaskin och nystkrona kan jag rekommendera en titt hos Hemskapat. På bilden är mitt första lite fega försök med en lång och en kort slinga på åttan.

En ordentlig knut i korsningen och flera omknytningar längs med härvan innan försiktig flytt till badet.

Jag valde att inte blötlägga garnet före färgningen för att försöka få lite skarpare övergång. Med vått garn drar färgen upp sig själv. Nu  hölls färgen där jag ville ha den. Experimentgarnet är ett basgarn i ylle/nylon som jag stickar vardagssockor åt tonåringarna av. Med storlek 44-45, stor nötning och risk för förskingring behöver det vara billigt och stadigt. Jag får lite omväxling och lär mig färgningsteknik. Nytta och nöje och flugor och smällar är ord som kommer för mig.

När jag skulle nysta upp det förstod jag att det inte skulle gå att vika ihop en åtta med olika långa slingor så jag trädde härvåttan på stolarna igen och stod uppe på mittenstolen och nystade för hand. För att slippa bli yr passade jag på att göra mjukgörande svingrörelser över huvudet istället. Husmorsgymnastik.

Nästa nystan fick en åtta med lika stora slingor. Den har inte fastnat på bild. Men den vek jag ihop efter färgningen och lade på nystkronan och 'simsalabim' nystade jag upp den utan en enda knut.

Vänner kan ha så rätt!

Återstår att se hur ränderna tar sig...

stickad eller virkad?

Under julen satt mamma och jag med varsitt projekt mellan måltiderna och chokladprovningarna. Hon hade fått boken 'Värma en liten' i julklapp av sin dotter. En mycket inspirerande bok som innehåller välbeprövade snabba projekt för de allra minsta människorna. I bokserien finns också 'Värma varandra' och 'Restvärme'. Alla kan rekommenderas. 

Vi stickade alltså varsin hjälmmössa. Mammas blev vit, liten och alldeles pluttesöt. Lagom för en nyfödd. Min blev mer vågad i färgerna, storlek stor och lite mer osöt. Lagom för en 5-åring minst, men med tanke på att ylle töjer bra går den åt mig också. Sånt händer.

Mössor brukar knytas under hakan och så skulle också denna. Jag ville ju gärna pröva nåt nytt och hittade en virkad snodd som såg stickad ut på nätet. Planetjune har visat hur man gör.

Jag tycker färgerna på det handfärgade garnet kommer fram bra och snodden är mjuk och jämn och vrider sig inte som mina andra virkade snoddar gör. Det här kommer jag att fortsätta med. Helt klart.

Heter det förresten snodd om den inte är snodd?

När det blir sug i varven

Plikterna kallar, men ändå sitter man på soffkanten och tänker: "Bara ett varv till..." Bekant?
Känslan som uppstår när det blir som ett sug i varven är ljuvlig. Vem skulle då lämna stickningen ifrån sig? Inte jag i alla fall. Det händer sig att det ofta är mer smulor än lovligt på vårt köksbord. Det händer sig också att håret är lite "snett" när jag far hemifrån för att jag inte riktigt hann laga mig. Det händer.

Väg då detta mot att jag får lyfta upp stickningen framför mig och se hur ljuset från spisen sirlar mellan maskorna och veta att jag klarade mönstret. Att jag har fått sitta ner med en kopp kaffe utan att stressa en stund och njuta av mina händers verk. Vad är då lite smulor...?

Just nu har jag ett par spetssockor på stickorna. Sockor i tunt garn är väl kanske inte riktigt så där gosigt varma och praktiska som det skulle behövas en kall vinterdag, men dom värmer och är vackra. Allt behöver inte vara så snabbt och praktiskt kanske. Jag tror jag kan lägga mig till med den lyxen.

Because I'm worth it!

Garnet är ett tunt sockgarn handfärgat av Himo and Me i blå nyanser och påminner om nötta jeans. Mörka och ljusa partier i lite mildare blå än vad bilden har lust att visa. Stickor 2mm. Mönstret kommer från Ravelry och det heter Spring Forward.

Nu ska jag gå och sticka ett varv till.

Må det bli...

 Må det vara sockväder länge. Må det bli randigt. Må varje par bli färdigt snabbt. Må det bli glada användare. Må det bli sommar snart. Må det bli tid och rum för färgning. Må det födas nya idéer. Må det födas mycket sockor.

Leve yllesockorna! 

Det är helt klart en sockperiod på gång i själen. Numera kan jag njuta av en sockstickning. Förr var det mer ett nödvändigt ont. Särskilt den andra sockan. Sedan jag började sticka med magic loop blev det lite bättre. Ännu roligare blev det då jag fick börja från tårna och nu då jag får göra två på en gång är det alldeles fantastiskt. Precis som i det här inlägget.

Häromdagen hittade jag en serie filmer om hur man stickar sockor från tårna uppåt med lång rundsticka. Titta in hos Tootitosh. Våga du också!

Så liten, så liten

 På julen får man göra vad man vill. Man får sticka pluttesockor utan att ha någon att ge dem till. Julens födelsedagsbarn kanske skulle ha behövt ett par på sin tid. Mönstret är den klassiska tågsockan som har lokal anknytning till Österbotten. Här är finns en inspirerande blogg med både mönster och bakgrundshistorien.

Garnet är ett babygarn i 100% ull som färgades för hand senaste sommar. Med många små slattar i olika färger kan man känna sig otroligt färgrik.

Så här kunde det se ut då. Skidstavarna var i flitigare användning än under denna vinter. Praktiskt sett är det enklare att färga på sommaren även om det är möjligt vintertid. Men det där har jag pratat med tomten om redan.

Tack snälla tomten!

 

Snälla tomten kom med tre hårda paket. Jag hade ju en liten aning om innehållet då jag själv tipsat honom ganska så tydligt med lapp och produktnummer... Nu sitter jag och längtar efter ett arbetsrum med rostfri arbetsbänk, vattentillgång och torkmöjligheter. Kanske nästa jul, snälla tomten?

Boken Dyeing yarn and fleece har bilder på varje sida och det tycker jag om. Pedagogiskt skulle jag kalla det. Den lust som ligger och gror inombords bubblar lite mer. Ska läsa ordentligt först och försöka hitta tid för lite längre arbetspass. Men sen!

I andra paketet låg boken om naturliga färgämnen som bark och bär och sånt. Den skall också läsas, men förverkligandet måste få ta tid. Det behövs rätta årstider för att samla material. Långtidsbubbel alltså.

Tredje paketet serverade jullovsprojekt och mer därtill. Svåraste biten är väl att välja vilken sockmodell man ska börja med. Beslutsångestar lite ännu. Skulle behöva en medmänniska att bolla socktankar med. Vem vill sticka sockor med mig?

Tack tomten! Det ska bli ett bra år det här!