Himo är det finska ordet för lusta, strong desire, något man bara måste få. Som garn.

lördag 18 augusti 2012

Sjal i kärleksknutar


När jag färgar tunt sockgarn tänker jag på sockor. Jag vill få färgerna att gifta sig med varann och ge löften åt ögonen. Löften om att den färdiga sockan blir alldeles, alldeles underbar.

För att inte fastna i kreativiteten är det bra att göra nya saker med garnet. Som en sjal.

Sockgarn kan ju som känt klia infernaliskt om man är känslig i huden. Min hud reagerar inte nämnvärt på ylle, jag går gärna med endast yllesockor och sjalar och mössor behöver inte vara mjukaste mjuka. Det KAN ha att göra med mina delvis karelska gener som blandats med skärgårdsarvet. Ganska bra kombo om jag får säga det själv.

Jag gillar sjalar i kärleksknutar som går att göra i nästan vilket garn som helst och som snabbt blir färdiga.

En länk till hur man gör sjalen finns här.

Jag tycker garnets färger kom fram bra och vill gärna se sjalen i användning till vintern. Kanske på nån annan ändå, för min hud behöver kraftigare färger. Riktigt allt klarar den alltså inte.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vad kul att du tittar in. Lämna gärna en hälsning.