Styvt och hårt och smärtsamt. Erfarenheterna säger att om man vill vara snäll med fingrarna skall man hålla sig borta från fiskargarn.
Kan inte!
Det finns ett sug i konerna. Utmaningar väntar. Jag vill överlista garnet, eller kanske ännu hellre överlista mina egna begränsade förväntningar på garnet.
Men vad vill garnet bli då?
Jag minns ännu smärtan i fingrarna när jag virkade den här väskan/påsen. Bottnen består av två mormorsrutor (måttat efter några mjölkpaket) och så har jag virkat uppåt från den rektangeln.Tanken var att någon skulle ta med den till butiken.
Inte jag i alla fall. Den kan ju bli smutsig.
Men om man tar tillvara den hårdnackade grovheten kan man ju virka en rejäl tvättlapp. Vem behöver köpa scrub då?
Inte jag i alla fall. Jag blir ren i alla fall.
För något år sedan virkade jag en ryggtvättare åt mamma genom att göra en våffelvirkad remsa och sätta handtagsöglor i ändarna. Den skrubbar bra där man inte riktigt kommer åt själv. Bra julklapp.
Ja, och så blev den en dubbelvirkad testpannlapp modell mindre av den grova kalibern garn. Strukturen är riktigt bra, men inte kan man ju ha naturvita pannlappar.
Inte jag i alla fall.
Ännu finns problem att lösa, för produkter ska helst vara praktiska. Bekymmerslösa.
Så nu går jag och funderar på att färga hela slurven.
Smart va?
Var kan man köpa fiskargarn i Sverige?
SvaraRadera